Assistansersättning och försäkringskassan
Assistansersättning och försäkringskassan hänger ihop pga försäkringskassan gör bedömning om hur många timmar en person med funktionsnedsättning ska få, detta beslut i form av pengar kallas assistansersättning. Beslutet om assistansersättning är baserat på en ansökan som oftast assistansbolaget hjälper till med. Man talar om grundläggande behov och räknar ihop det i enlighet med regler som försäkringskassan ger information om.
Varför har det blivit så svårt att få assistansersättning?
Lss branschen och framförallt affärsområdet personlig assistans har länge varit i blåsvädret i media. Detta har att göra med många olika saker. Men främst är det pga riskkapitalbolag på ett smart och retsamt sätt tjänat pengar på funktionshindrade människor och dessutom skattebetalarnas pengar. De har bl.a.använt sk. räntesnurror och fula knep för att tjäna så mycket pengar som möjligt. En annan anledning är att assistansbolag ofta gör vinster som ägarna delar ut till sig själva. Mao tjänar dem pengar på dem som har det tuffare än oss andra och då på skattebetalarna bekostnad. Fusk med assistansersättning har även i stor utsträckning förekommit och det har gjort media intresserade som ytterligare kryddat på det dåliga rykte som tyvärr branschen har.
Vem har rätt till assistansersättning och personlig assistans?
- Rätten till personlig assistans finns inskriven i LSS – lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 9 § 2. Kommunen har ett basansvar för den personliga assistansen men stat och kommun har ett delat finansiellt ansvar. Statens ansvarstagande regleras bland annat i lag (1993:389) om assi-stansersättning, LASS. Personer som:
- tillhör personkretsen och
- har ett grundläggande behov (behov av assistans för att kunna inta måltider, klä på och klä av sig, personlig hygien, kommunicera med andra eller som har behov av annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personen med funktionsnedsättningen) som är större än 20 timmar per vecka och som inte får sina behov tillgodosedda på annat sätt, har rätt till biträde av personlig assistent enligt 9 § 2 LSS och assistansersättning enligt LASS.
Försäkringskassan och kommun om assistansersättning
Det betyder att Försäkringskassan finansierar den del av assistansen som överstiger de första 20 timmarna. Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till assistans för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt. Om det grundläggande behovet är 20 timmar eller lägre per vecka är det kommunen som enligt LSS är ansvarig myndighet.
Kommunen ska, när den beviljar antal timmar personlig assistans, även ta med behov av assistans för andra personliga behov utöver de grundläggande behoven. Den som beviljas personlig assistans genom kommunen kan också erhålla insatsen i form av ekonomisk ersättning. Till utformning och storlek bör den ekonomiska ersättningen följa samma principer som tillämpas av Försäkringskassan. Kommunens skyldighet att, om den inte själv tillhandahåller den personliga assistansen, ge ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för assistans ska utgå från de verkliga kostnaderna för insatsen.
Vad är assistansersättning?
Assistansersättningen är ett bidrag till den ersättningsberättigade för kostnader denne har för sin personliga assistans. Med assistansersättningen kan den enskilde själv anställa en eller flera personliga assistenter eller mot ersättning anlita kommunen eller annan assistansanordnare som arbetsgivare för dessa.
Rätten att välja arbetsgivare har tillkommit för att tillförsäkra enskilda assistansberättigade självbestämmande och avgörande inflytande över utformning och innehåll i den egna assistansen. Om den enskilde önskar ha någon som han eller hon lever i hushållsgemenskap med som personlig assistent måste en fristående assistansanordnare eller kommunen vara arbetsgivare för den som utför assistansen.
Den ersättningsberättigade kan även välja att ha flera olika arbetsgivare för sin assistans. Den administrativa begränsning som finns är att Försäkringskassan, enligt RAR (Riksförsäkringsverkets allmänna råd) 2002:6 till 11 § förordningen om assistansersättning, endast bör betala ut ersättning till en person eller verksamhet. Om det inte är till den ersättningsberättigade sker utbetalningen normalt till den assistansanordnare som administrerar huvudparten av beviljade assistanstimmar.